måndag 27 april 2009

The Funk Van Era

Jag ser den fara sin vag... For sista gangen ser jag nummerplaten till det som i 6 mander har varit mitt hem, min trygghet, gladje, motivation, fortskaffningsmedel, ALLT! Den svanger runt ett horn, och sedan ar den plotsligt, plagsamt och slutgiltligt, borta...

Det var slutet pa en era. The Funk Van Era. Och aven om jag kanner sorg inom mig, sa kanns det bra. Vi gav vanen en vardig resa pa alderns host. Jag tror att den njot lika mycket av att vara med oss, som vi njot av den. Nu har den ett lugnare hem, tilsammans med en barnfamilj, som kommer ta ut den pa resor med jamna mellanrum. Hoppas barnen ger den en omgang till nar dom vaxer upp.

Sa jag har altsa salt vanen, fatt lite pengar igen, aven om vi inte fick sa mycket. Jag har gjort en internationell overforing med pengarna, och just nu finns dom ingenstans. Forhopningsvis laggs det till nagra siffror i bankens dator vilken dag som helst nu. Oscar har akt hem. Det kanns ju ocksa sorgligt forstas, aven om alla andra verkar ta det lite mer allvarligt an jag. Men jag far ju se honom igen nagon dag nar jag kommer tillbaka till Schweden.

Sa nu pa dagarna umgas jag mest med Pyry, en finsk snubbe jag har kant ett tag nu. Han foljde med mig och Oscar till Confest, och sedan dess har vi bara blivit battre vanner. Vi planerar att gora en liten resa av nagot slag, norrut i Australien snart. Den som lever far se...

Peace

Inga kommentarer: